2010 gick Anettes man bort i lungcancer. Efter att ha kontaktad Arbetsförmedlingen visade det sig att hon inte skulle få ut de pengarna som hon förväntat sig att få. Anette har sedan dess fått föra en utdragen och tärande kamp. Dagens Arbete bad oss om bilder till en artikel som skall publiceras i tidningen.

Foto: Skärmdump från Google Street View / 9-eyes.

De senaste åren har Googles Street View-bilar dokumenterat säkert många tusen mil gatuvyer. På bloggen 9-eyes (syftar namn på Googles specialbyggda kameror kanske?) letar man upp ofrivilligt unika och snygga bilder. Väl värt 5 minuter av din tid.

Peugout Drive är en kundtidning som produceras av Spoon Publishing, som likt många av våra redaktionella kunder är baserade i Stockholm. Vi åkte till Vinslöv för att träffa Teddy, en man som säljer veterandelar för Peugoutbilar.

Dagens Nyheter skriver en finfin artikel om allas vårt elva-elva-elva-projekt. Kul att det uppmärksammas även utanför Malmö!

”Det är kort sagt en massa vanliga människor, och djur, som gör det de brukar göra en helt vanlig dag förra året. En av 357 dagar då ingen gängmedlem eller sjuk människa mördade någon annan.”

Visst stämmer det bra? Det är ju en sån dag som är vårt Malmös riktiga sida!

Titta på en tidningsartikel. Vilken som helst. Titta på den och tänk på vad dina ögon väljer att titta på först. Om du är som större delen av världens befolkning så är det inte rubriken som blicken först faller på. Det är bilden.

Alla smarta företag borde ha någon som ansvarar för bildmaterial. I ett riktigt förberett företag finns det redan bilder NÄR de behövs. Det behöver inte vara en gigantisk bildbank med tusentals bilder. En mindre samling, med väl genomtänkta och planerade bilder räcker gott. Den första och självklara fördelen med att starta en bildbank inom företaget är den obefintliga väntetiden från det att man har behov av en bild tills dess att man har bilden klar.

Det räcker med ett intresse för foto för att göra ett bra jobb som företagets bildredaktör. Det är med största sannorlikhet, i alla fall i början, ett jobb som inte kräver allt för mycket tid och som lätt kan skötas bredvid dina vanliga uppgifter. Det kommer tillfällen då bilder behövs och det är då du som aspirerande bildredaktör på företaget kommer till nytta.

Följ de sju stegen nedan för att komma igång!

1. Skriv ner företagets känsla
Mycket vet du med säkerhet redan. Men bakom varje framgångsrikt företag så finns det en väl uttänkt marknadsplan. Vad vill företaget kommunicera med sina kunder? Hur vill ledningen att företaget skall framstå för utomstående? Helt enkelt, vad vill ni säga? Hur vill ni se ut? Skriv ner företagets image.

2. När och varför kan ni komma att behöva bilder?
Kolla igenom de kommunikationskanaler som finns internt och externt i företaget. Se till att få med alla tillfällen där kommunikation sker med både kunder och inom företaget. Använder ni er av sociala medier (där det behövs bra porträttfoton)? Brukar ni skicka representanter till mässor (där ni kan visa er genom roll-ups och broschyrer)? Finns det en foajé eller reception där kunder ofta uppehåller sig (som kan fungera som en permanent fotoutställning om företaget)? När man väl sätter sig ner och funderar så kommer man att hitta fler och fler tillfällen då bilder kan underlätta.

3. Vilka delar av företaget bör dokumenteras?
Jobbar du på ett större företag så finns det många olika avdelningar och många olika arbetsuppgifter. Om du svarat på de första frågorna så bör du nu ha en ganska bra koll på vad ni kan tänkas behöva för bilder. Vilka avdelningar skall du koncentrera dig på att fotografera? Vilka personer figurerar ofta i press eller internpost? Gör en lista med prioritetsordning.

4. Finns det en budget för bilder?
Som i många andra branscher får man oftast vad man betalar för. Att snåla onödigt mycket med bildbudgeten kan resultera i att ni behöver ta om allt, med en annan fotograf. Om man planerar bra och vet vad man behöver så går det både snabbt och blir ekonomiskt försvarbart att hyra in en fotograf. Kanske finns det något ni kan skära ner på för att kunna ge företaget ett bra bildmaterial för marknadsföringen? Tro mig, ni tjänar på det i längden.

5. Vem skall ta bilderna?
Om du har fått ned på papper vad företaget vill berätta för era kunder kan en duktig fotograf skildra det på bild. Försök hitta någon som har ett bildspråk som passar den känslan ni vill förmedla. Kanske vill ni utstråla lekfullhet. Eller är det viktigt att bilderna är lika seriösa som ni själva är. Titta på tidigare arbeten och fundera på om det passar er. Glöm inte heller att be om omdömen från tidigare kunder, om det inte redan finns på hemsidan!

6. Fotografera allt på en gång eller utspritt?
Det är upp till dig att tillsammans med fotografen bestämma hur fotograferingen skall gå till. Om det är möjligt så finns det många fördelar med att ta alla bilder vid samma tillfälle. Ni stör mindre, det blir mindre logistik och oftast även billigare. Dock kan det ibland vara omöjligt att göra allt på en gång. Behöver ni ta bilder på verksamheterna i olika städer? Vid olika årstider? Kanske vill ni dokumentera ett par workshops under våren? Tillsammans med fotografen eller byrån bestämmer ni hur ni ska gå till väga.

7. Finns det ett system för att lagra och distribuera bilder i företaget?
När bilderna väl är tagna, var noga med att göra det mesta möjliga av dem. Se till att alla personer som kan tänkas behöva använda bilderna har tillgång till dem. I början kan det räcka med att lägga materialet i en delad mapp på intranätet eller på nätet. Senare, när antalet bilder börjar öka, kanske ni skall fundera på att betala lite för att få ett system där ni kan använda sökord och kategorier.

När du gått igenom den här listan så har du tagit de första stegen mot att bli ditt företags bildredaktör. Så, vad väntar du på? Knip platsen som bildansvarig innan någon annan gör det!

Kanske var det någon som du tidigare bara haft mejl- eller telefonkontakt med, men nu för första gången mötte öga mot öga. Plötsligt kändes det som om kommunikationen gick lättare, fast ni egentligen sa precis samma saker som tidigare. Den enda skillnaden var att det nu också fanns ett visuellt inslag i samtalet. Ni kunde se varandras kroppsspråk, mimik och klädval. Inga nya fakta tillfördes i själva sakfrågan, men budskapen gick bättre fram.

Exakt hur mycket det visuella inslaget betyder för kommunikationen varierar från person till person, men gemensamt för alla människor är att vi har lättare att knyta an till andra ju fler sinnen som är inblandade. Hörseln har naturligtvis stor betydelse, men även luktsinnet. Och känseln i handslaget.

När det gäller viktiga kontakter med andra människor föredrar de flesta personliga möten. Inte för att informationsmängden blir större när alla sinnen är inblandade, utan för att våra detektorer för trovärdighet fungerar bättre. När vi kan stämma av ett budskap genom flera kanaler upplever vi större trygghet. Det är lätt att ljuga i text, något svårare i tal och allra svårast i kroppsspråket. Det effektivaste sättet att få en trovärdig bild av en annans människas värderingar är att se henne samtidigt som hon uttalar dem. Är budskapen samstämmiga? Stämmer kroppsspråket överens med orden? Valet av klädsel? Mimiken? Även om vi sällan tänker på det så är vi människor experter på att bedöma varandras trovärdighet.

Personliga möten är på många sätt att föredra framför annan kommunikation, men verkligheten ser inte alltid ut så. Av praktiska och ekonomiska skäl är vi istället ofta hänvisade till att kommunicera i tal och skrift. I synnerhet i skrift. Det skrivna ordet är lätt att sprida och går snabbt att ta till sig. Nackdelen är att i skriften står orden ensamma, utan uppbackning av tonfall, kroppsspråk och klädstil. Därför är det svårt att bedöma trovärdigheten. Vi kan visserligen kontrollera vissa fakta, men om någon skriver ”du kan lita på oss”, vad har vi att stämma av det påståendet mot?

Tja, vi tar det som står till buds. Den grafiska formgivningen spelar till exempel stor roll. Ibland kanske också kvaliteten på papperet. Och så naturligtvis eventuella bilder. Ett fotografi som föreställer personen som skrivit texten är inte på långa vägar lika bra som att träffa någon i verkligheten, men det är avsevärt mycket bättre än ingenting alls. Läsaren använder den fotografiska bilden för att stämma av värderingar och bedöma trovärdighet.

Ibland stöter man på idén att fotografier främst finns till för att ”lätta upp” eller ”skapa ett blickfång”. Glöm det. Läsaren lägger in en mening i allt du publicerar. Vilken stil dina bilder har betyder minst lika mycket som hur du klär dig och rör dig när du träffar dina kunder och samarbetspartners i verkliga livet. Ja, inte bara stilen, utan också motiven. Säg att ditt företag istället för att visa sina egna lokaler och anställda använder bilder som är tagna i en kontorsinredd studio med fotomodeller. Vad säger det om ditt företags tro på sig själv och sina anställda?

Nästa gång du studsar till inför en broschyr eller en årsredovisning och drabbas av en känsla att det är någonting som inte stämmer, titta en gång till på fotografierna. Det spelar ingen roll hur vältagna de är, om de inte har samma tonträff som den välskrivna texten så gör de förmodligen mer skada än nytta. Ett dubbelt budskap är ett halvt budskap.

Fotografierna är textens kroppsspråk. De kan antingen lyfta fram och förstärka det du vill ha sagt, eller underminera varje värdeord i din text.

Detta är visuell kommunikation, och det är vad fotografi handlar om i grund och botten.

Adam åkte ut till SATS på Entré i Malmö för att plåta ett morgonträningspass som hölls för Thules anställda. Bildjobbet gjordes för Spoon, som ligger bakom produktionen av SATS Magazine.

MiL Institute, en av våra äldsta kunder, höll workshop i Klippan för alla medarbetare. MiL Institute håller bl.a. ledarskapsutbildningar och hjälper företag med verksamhetsutveckling. Kolla in hur de använder våra bilder här!